Ja, vet knappt hur jag ska börja detta inlägg heller. Tror kanske inte jag behöver skriva så mycket om loppet egentligen, de flesta har nog redan sett en del filmer och bilder på hur det var. Om någon mot förmodan inte har gjort det så kan ni kolla på bland annat
SVT´s reportage här, efter ca 3.45 min är vi med!
Iallafall, alla tjejer gjorde ju sjukt grymma sträckor och precis innan Ebba ska växla till mig kommer Martina och säger att jag kommer gå ut i ledning, någon sekund före Norge. Ni kan ju gissa hur nervös jag var just då. Men eftersom jag älskar att åka man mot man så kändes det så sjukt kul att gå ut sådär på sista sträckan också. Lotta, norskan, kom ju ikapp mig ganska snabbt ändå. Men även här hade vi otroligt bra skidor (återigen stort cred till vallarna!!!), vilket ger ett bra självförtroende ute på banan. Sedan körde vi tillsammans hela vägen in till upploppet där jag drar det längsta strået och korsar mållinjen först, som världsmästare tillsammans med Emma, Elina och Ebba. Känslan när jag gör det och sedan får krama om tjejerna går knappt att beskriva alltså, så otroligt mycket glädje. Och sedan fick vi våra fina guldmedaljer och fick stå högst upp på prispallen och sjunga nationalsången, så sjukt häftigt det med.
Sååå mycket glädje och så häftigt att få dela allt detta tillsammans med dessa tjejer!
Nu har jag iallafall landat hemma igen, känns väldigt skönt att komma hem. Känns dock lite speciellt att komma hem till ett tomt hus, eftersom resten av familjen blev kvar några dagar i Rumänien. De tryckte ju ihop programmet där nere lite och vi fick tag i biljetter så vi kunde åka hem tidigare, men det kunde inte dom. Fick iallafall ett riktigt fint välkomnande när vi landade på Arlanda av Annika och Calle (svärföräldrarna :)) som hade med sig present och allt, så himla gulligt! Sedan var mormor och morfar supersnälla och hämtade mig i Sundsvall och på vägen hem fick jag ännu ett fint välkomnade med en skylt där det stod ”Grattis Ebba & Jenny”. Sedan sprang jag över till Thomas (morbror) och Carola som bjöd på riktigt god mat, hade verkligen saknat svensk mat!Idag har jag egentligen inte gjort speciellt mycket, packat upp, tvättat, handlat och haft en mysig kväll med Ida. Sedan har jag nog mest försökt landa efter allt som har hänt. Att jag skulle åka ifrån JVM med två medaljer var det nog ingen som hade trott och framför allt inte jag själv. Men jag är verkligen så otroligt glad och tacksam över hela resan, för det är ett äventyr jag sent kommer glömma. Kommer nog skriva mer om det när jag har fått lite mer distans till det.
Vill återigen säga ett jättestort TACK till alla som har hört av sig och grattat mig/oss, blir verkligen så otroligt glad!
Avslutar med en bild på vår GRYMMA fanclub!
