För hoppet är väl det sista som lämnar en.

Nej, den här säsongen har verkligen inte blivit alls vad jag hade hoppats på. Tror jag nämnde i något inlägg i höstas att jag haft problem med andningen/astman under sommaren och hösten. Tyvärr har det inte blivit så mycket bättre sedan dess. Har både testat en ny medicin och gjort en hel del ”andningsträning” genom att andas genom ett litet munstycke med ett visst motstånd för att hitta rätt andningsmuskler och en bra andningsteknik utan något större resultat. Tyvärr har det inte bara varit under tävling eller hårda pass som jag har känt av det utan även under lugna distanspass.  Som att det är jobbigt att andas fast att jag åker lugnt och har ca 125-130 i puls (normal A1-puls för mig).

Det finns ju dock tillfällen då det har fungerat bra också, och det är nästan det som är mest frustrerande, att jag inte riktigt kan se mönstret i när det fungerar bra och när det inte gör det. Hade jag gjort det hade det ju varit himla mycket enklare.

Men jag har hela tiden försökt att tänka positivt och att ”nästa tävling kanske det går bättre”.  Jag har hela tiden hoppats att det kommer fungera bra nästa gång. För som rubriken lyder, hoppet är väl det sista som lämnar en. Men tyvärr har det ju inte blivit bättre och frustrationen har bara vuxit och vuxit med tiden. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte tycker att det har varit enormt jobbigt bitvis. Speciellt när man inte vet vad man ska göra åt det. Och jag kanske har varit lite för naiv också och inte insett att jag borde gjort något mer tidigare. Men det har ju som sagt fungerat bra bitvis också.

Men istället för att fokusera på tävlingar och att kroppen ska kännas pigg har fokuset hela tiden legat på att hitta en bra andning och det känns verkligen som att det har tagit mycket energi. Men det enda man vill är ju att allt ska fungera bra. För det är verkligen inte roligt att tävla när man bara kan åka på ”halvfart”. Men nu har vi gjort några ändringar igen och jag hoppas innerligt att det ska bli bättre.

Jag kanske måste förtydliga att jag började skriva det här inlägget efter loppet i fredags, det kanske märks på min frustration. Har lugnat ner mig lite nu iallafall. 😉

Men nu ska jag inte bara vara negativ här, det har ju faktiskt funnits en del ljusglimtar sedan sist också som jag tänkte dela med mig av.

Processed with VSCO with a5 presetÅkte Ica-loppet, 17 km stakning. Mamma hade vallat riktiga superskidor och jag kände mig pigg vilket resulterade i vinst. Väldigt roligt och kul med lite ”långlopp” som omväxling, om man nu kan kalla 17 km för långlopp hehe.

Processed with VSCO with a5 presetPå fredagen veckan efter var det dags för tävling igen och det var Umeå Stadssprint. Har aldrig kört en stadssprint tidigare, men det var himla roligt. Mycket folk som kom och kollade också vilket gjorde det extra roligt. Även denna helg blev det stakning då banan var relativt platt. Jag tog mig till final och slutade 6:a där, de var jag nöjd med i det starka startfältet. Processed with VSCO with a5 presetPå vägen hem stannande vi till hos Frida och Robert i deras nyrenoverade (och superfina!) hus och hade tacokväll på fredagen och på lördagen började vi dagen med en riktig pannkaksfrukost, den var magiskt god kan jag lova. Och himla mysigt att få hälsa på hemma hos dem! Processed with VSCO with a5 presetStannade kvar hemma i Sollefteå till på söndagen och hann även fika med dessa godingar, väldigt mysigt det med. Processed with VSCO with a5 presetVeckan efter var det dags att åka till Trondheim och denna helg var väl ingen ljusglimt kanske. Iallafall inte resultatmässigt, fungerade inte alls med aningen vilket resulterade i att det endast blev 2 av 3 starter den helgen. Himla tur då att man har så fina vänner att hänga med istället som alltid får en på bra humör!

Foto 2018-02-23 21 13 46

Ifall någon undrar vad vi gör under en tävlingshelg när vi inte tävlar, äter eller sover – ungefär såhär kan det se ut. Både Lisas och Emmas ögonbryn fick sig en liten kvällsbehandling. 😉 Processed with VSCO with a5 presetKom hem till Östersund igen och fick äntligen hämta min bil efter tre veckor på verkstaden. Här var jag dock lyckligt ovetandes om att den dagen efter inte skulle starta, och att det inte skulle fungera med varken startkablar eller att ta in batteriet och ladda det. Till slut var motorvärmare den sista utvägen och jag fick snällt fråga grannen som hade balkongen närmast (den stod parkerad ute på gatan) om jag fick låna hennes eluttag för att kunna använda motorvärmare. Och då startade den tillslut, som tur var!!! Kan dock säga att det blev ett x antal svordomar (och samtal till pappa hehe) de dagarna. Processed with VSCO with a5 presetLördagsdejt med både middag och bio med den här snygging, mysigt värre.

Processed with VSCO with a5 presetÅkte till Övik för sista helgen i Volkswagen Cup, tyvärr blev det bara en start för mig under helgen. När kroppen inte var på topp var det ingen idé att ställa upp resten av helgen. Otroligt tråkigt, men jag tror nog att jag tog rätt beslut ändå. Foto 2018-03-10 12 30 16Så jag åkte hem, åkte ett pass på Hallsta vilket var ett bra beslut då det var otroligt fint (som vanligt), sedan rullade jag hem till Östersund igen.

Nej, nu ska jag försöka avsluta detta monsterlånga inlägg. Nu blir det lite kvällsfika och sedan dags att sova. Ska skriva tenta imorgon så måste vara pigg!

Kram, J

Upp & ner, och förhoppningsvis på väg uppåt (?)

Hej på er!

Känns som att jag ofta skriver att allting kan vara väldigt mycket upp och ner här, ibland är det mycket som går bra och ibland känns det som att ingenting går som man vill eller planerat. Tycker Lisa skrev ett väldigt bra inlägg (här) för någon vecka sedan och beskrev just detta väldigt bra. Hur stor glädjen är när man lyckas och hur fantastisk roligt det är att hålla på med längdskidåkning när det går bra, men på samma sätt blir besvikelsen enorm när det inte går som man har tänkt sig. Tror det är för att man lägger ner så extremt många timmar på detta som besvikelsen liksom blir extra stor när man inte lyckas eller inte når sina mål. Tyvärr har den här säsongen bestått av många besvikelser hittills och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tycker att det har varit jobbigt. Framför allt när man inte vet vad man ska göra för att vända på det hela.

MEN, nu börjar jag ändå se ljuset i tunneln tror jag. Under den gånga helgen var det dags för den tredje helgen med Volkswagen Cup-tävlingar och denna gång i Ulricehamn. Vi körde sprint på lördagen och 10 km på söndagen, båda i fri stil till min stora glädje. Lördagens sprint började helt okej med en 13:e plats i prologen. Sedan tycker jag att jag gjorde det bra i både kvarten och semin och lyckades faktiskt ta mig till final. Även om själva finalen inte gick superbra med några taktiska missar så körde jag verkligen på glädje genom hela finalen och jag är SÅ nöjd med min sjätteplats den dagen. För även om det var just en sjätteplats så kändes det faktiskt som en liten vinst för mig själv. Att få ett kvitto på att jag faktiskt har gjort ett bra jobb var väldigt välbehövligt just nu. En tävling när det går bra överväger liksom alla de dåliga tävlingarna. Det var en väldigt glad (och trött) Jenny som gick och la sig den kvällen kan jag lova. Processed with VSCO with a5 presetFoto: Rolf Zetterberg Processed with VSCO with a5 presetPrisutdelning efter sprinten. Foto 2018-02-03 19 41 24Foto: Rolf Zetterberg

I söndags körde vi som sagt distans, 10 km skate. Jag var rätt trött muskulärt efter sprinten men jag tycker ändå att jag fick ut det jag hade för dagen och är väldigt nöjd med loppet ändå. Jag krigare varje meter och var helt slut när jag kom i mål och det är en skön känsla, när man känner att man har gjort allt man kan just den dagen. Slutade som 13:e tjej.

Lite fler bilder från sista månaden då jag inte uppdaterat bloggen så flitigt:

Foto 2018-01-11 10 21 37

Många fina pass har jag hunnit med. Och denna vinter måste ju ta pris för typ den finaste vintern på riktigt länge, det var längesedan jag såg såhär mycket snö iallafall. Även om det har varit väldigt kallt periodvis så gör det inte så mycket, hellre det än att det är som det var förra vintern.

Foto 2018-01-14 19 14 36Jag och Simon testade att laga paella en kväll och det blev en riktig succé och vi provade även…Foto 2018-01-14 20 55 33…Simons nya chokladfontän som han bland annat fick av mig när han fyllde år, även den en riktig succé. 🙂 Foto 2018-01-26 10 44 36Körde ett riktigt fint pass tillsammans med Maria och Mathilda, så himla roligt att få prata ikapp med dessa två eftersom dem bor i Falun nu och man inte hinner ses så mycket ute på tävlingar heller.

Foto 2018-01-26 10 42 20Dagar som dessa finns det inte mycket att klaga på.

Foto 2018-01-27 11 00 42Dagen efter var det dags för Östersund Ski Marathon, jag ställde dock bara upp på 10 km. Eftersom det var en väldigt platt bana så valde jag att staka och det gick faktiskt riktigt bra och jag lyckades staka till mig en seger. Det var roligt och stakningen kändes förvånansvärt bra måste jag säga.

Foto 2018-01-27 16 50 17Mamma, pappa och Tuva var dessutom här hela helgen och det var så mysigt att ha alla dom här. Stackarna får dock jobba och slita en del när dom är här, denna gång byggde vi lite fler hyllor så det blir mer förvaring i garderoberna samt satte upp en gardinskena som ni ser på bilden. Pappa borrar och jag står med dammsugaren i högsta hugg för att det inte skulle bli damm i hela rummet. Men resultatet blev superbra och jag är så glad att dem alltid ställer upp och hjälper till när det behövs!

Foto 2018-01-29 20 23 09För kolla hur fint det blev med dem nya gardinerna, jag är galet nöjd!

Foto 2018-02-08 20 55 46Från gardiner till nånting helt annat. I onsdags när vi skulle köra intervaller var det – 21 grader på morgonen, vilket luftrören inte uppskattar jättemycket att köra intervaller i. Så jag planerade om lite och körde intervallerna inne på bandet istället. Det är svårt att få till så bra och tuffa pass som man får där eftersom det blir så konstant, som en backe som aldrig tar slut ungefär. Blev hur som helst ett riktigt bra pass och jag var helt slut när jag gick därifrån. Foto 2018-02-08 10 45 44Och igår körde jag ett av dem finaste passen jag någonsin gjort tror jag. Vi åkte med skiduniversitet till svartsjöarna och det var så galet fint så jag visste knappt vart jag skulle ta vägen. Jag var ensam tjej där så jag åkte med killarna ett tag från början men valde sedan att åka själv då jag skulle åka väldigt lugnt. Tänkte först att det skulle bli lite tråkigt att åka runt själv där (hade inga hörlurar eller något heller) men det var längesedan ett tretimmars-pass gick så fort. Utan att överdriva så åkte jag runt med ett leende på läpparna i tre timmar och NJÖT hur mycket som helst. Det var verkligen ett sådant pass som gav mer än vad det tog och jag var helt uppe i varv när jag kom hem haha. Tänk vad lite sol och fina skidspår kan göra gott för humöret.

Foto 2018-02-08 10 13 47Alltså kolla på detta, det var verkligen magiskt!!!

Och nu är det fredag och jag har haft vilodag idag. Sitter just nu och väntar på mamma och pappa som kommer hit igen. Både jag och pappa ska tävla i Åsarna imorgon, han är tuff och kör 45 km men jag nöjer mig med 17 km. Men det ska bli roligt att tävla igen och speciellt nu när det är lite längre tävling också. Nu när dem kommer hit ska vi ut och äta på Vezzo och sedan heja på Simon som kör skidskytte-SM här i Östersund ikväll.

Hoppas ni får en fin fredagkväll och en bra helg!
Kram, J

Hejdå 2017 och Hej 2018

Hej på er!

Redan nytt år alltså. Tycker det känns bra med ett nytt år ändå måste jag säga. 2017 var ju som en berg och dalbana med upp- och nedgångar. Många fina och roliga stunder, men tyvärr även en del mindre roliga händelser. Men det är ju så det är, livet är upp och ner ibland. Men det är väl just kontrasterna som man gillar och som gör att man uppskattar dem bra stunderna ännu lite mer. Och det tycker jag ändå att jag har blivit bra på i år, att kunna uppskatta saker på ett annat sätt och även uppskatta små saker i vardagen. Tror det är viktigt.

Men nog om det, vad har hänt sedan sist då? Jag har tävlat i Finland, en helg som inte alls gick som jag ville så tänker inte skriva så mycket mer om det. Jag har firat jul på hemmaplan och umgåtts med familj, släkt och vänner. Så mysigt! Sedan har det ju, som jag skrev innan, blivit nytt år. Lite bilder sedan sist:

Foto 2017-12-18 19 26 40Tog faktiskt inga bilder i Finland.. Men veckan efter hade jag dessa godingar på besök en kväll och det blev självklart taco-kväll, kan nog inte ens räkna hur många gånger vi haft det under våra fyra år på skidgymnasiet. Men det går ju alltid hem liksom. Hur som helst en jättemysig och rolig kväll! Processed with VSCO with a5 presetÅkte ett fint långpass ute i Spikbodarna med Simon. Om jag får nämna en av höjdpunkterna med 2017 så ser ni honom på bilden. 🙂 Processed with VSCO with a5 presetOch på kvällen firade vi mini-jul eftersom vi inte var med varandra på julafton. Inte helt fel att fira jul fler gånger, sååå mysigt ju!!! Foto 2017-12-22 09 52 01Sedan åkte jag hem till Sollefteå och välkomnades med riktigt fina förhållanden. Underlättar ju att köra intervaller när det ser ut så här. Och all träning under jul underlättades ganska mycket eftersom det var extremt bra förhållanden under tiden jag var hemma, alla långa spår gick att åka. Kan inte minnas sist det var en sådan här bra vinter, så härligt!

Foto 2017-12-22 19 45 23Firade mini-jul nummer 2 med tjejerna. Så roligt när nästan alla var samlande igen, mycket att snacka ikapp då! Extra roligt med julklappsleken också, blir ju lätt lite hetsigt när alla krigar för vad man vill ha haha.

Processed with VSCO with a5 presetSå kom julafton och såklart även den årliga julfotograferingen med syster och Tuva (som i och för sig inte fick vara med på just den här bilden hehe). Hade en väldigt bra julafton med massa god mat, trevligt sällskap och även fina julklappar. Så glad och tacksam för ännu en fin jul med alla man tycker om!

Foto 2018-01-01 17 22 44Det har även snöat i mängder. Det var som att det inte fanns något stopp, det ramlade ner flera decimeter bara på några dagar. Men jag klagar verkligen inte, så underbart med en riktigt vinter med massor av snö.

Foto 2017-12-27 18 49 04Hann även med att träffa Jennie en kväll, så himla roligt eftersom det var 1,5 år sedan sist då hon har befunnit sig på andra sidan jorden. Där kan man säga att det fanns mycket att snacka ikapp och det gjorde vi minsann! Foto 2017-12-27 22 52 34Sista kvällen hemma och en sista myskväll med dessa underbaringar på ett tag. (Ingen såg kanske så speciellt glad ut på denna bild, men var det bästa jag hade så den får vara med ändå. :))

Foto 2017-12-31 20 04 46

Åkte sedan till Östersund där vi körde två träningstävlingar på fredag och lördag, bra att få lite race i kroppen. Och nyårsafton spenderade jag med Simon, Simon och Moa. Riktigt trevlig kväll verkligen med god mat (vi testade att göra plankstek för första gången och det blev väldigt lyckat) och superbra sällskap, tiden gick väldigt fort och det är väl ett bra tecken? 🙂

Närmast nu väntar ännu en Skandinavisk cup redan till helgen och denna gång i Piteå. Har bra minnen därifrån så det ska bli roligt att få tävla där igen. Åker dit imorgon och sedan drar tävlingarna igång på fredag med en klassisk sprint, följt ut av 10 km skate på lördag och 20 km klassisk masstart på söndag. Det blir spännande!

Hoppas ni har haft en fin jul och en bra start på det nya året!

Kram, J

Äntligen igång och påväg till Finland nu

Hej på er!

Nu var det länge sedan jag var in och skrev några rader här igen. Men i och med att jag var sjuk sist jag skrev och även missade premiärhelgen i Gällivare kändes det inte som att det var jätteroligt att skriva om hur tråkigt det kändes. För nog var det väldigt tråkigt att missa något man har sett fram emot länge, men det fanns ju tyvärr inte så mycket jag kunde göra åt det, förutom att vara hemma och vila och bli frisk. Och som tur är kommer det ju fler tävlingar och redan två helger senare var det dags för min premiär (förutom en liten bytävling i Åkersjön helgen innan då) då det var första Volkswagen Cup-tävlingarna för i år i Idre. Även om det inte gick superbra så är det väldigt roligt att äntligen får vara igång med säsongen!

Men vi tar det i ordning vad jag har gjort sedan sist: Foto 2017-11-13 11 31 00Åkte långfärdsskridskor med Simon en dag när jag precis hade blivit frisk, var magiskt fint verkligen. Och så himla härligt att åka skridskor igen, det hade jag saknat!

Foto 2017-11-18 13 17 48Istället för att tävla själv i Gällivare passade jag på att heja på skidskyttarna som hade premiär samma helg, lämpligt nog i Östersund. Var roligt att få kolla på deras tävlingar också eftersom det inte blir många sådana tillfällen per år annars.

Foto 2017-11-24 09 55 11Fick följa med Ebba till Vålådalen några dagar och det är ju alltid lika roligt att få hänga med henne. Som ni ser hade vi riktigt fint väder sista dagen, då njöt man. Dessutom perfekt att få komma och åka på lite längre spår eftersom det var skidskyttevärldscup i Östersund och de endast gick att åka på 1,7:an, vilket kan bli lite tråkigt när man ska åka flera pass.

Foto 2017-12-08 20 48 43Foto: Sofia Henriksson 

På torsdagen veckan efter var det äntligen dags att åka till Idre. Under fredagen testade vi skidor, åkte banor och så vidare. Kändes verkligen roligt att få testa skidor och göra alla tävlingsförberedelser igen, var ju så längesedan sist. Som ni ser hade vi riktigt drömväder även här, nästan så att det var svårt att gå in när man var klar.

Men tävlingarna då? På lördagen körde vi en skatesprint, jag gjorde en riktigt usel prolog där i princip ingenting kändes bra. Men i kvartsfinalen kändes det mycket bättre och jag kunde trycka på bra. Låg tvåa in på upploppet och tyckte att det kändes kontrollerat, men sedan kom den en tjej med lite högre fart som jag inte riktigt var beredd på. Så i kombination med det och att jag gjorde ett dåligt upplopp så blev jag trea istället och var därmed utslagen. Blev väldigt besviken då eftersom jag verkligen ville gå vidare, men det går väl inte alltid som man tänkt sig kanske. Foto 2017-12-03 11 47 03Även söndagen bjöd på riktigt drömväder. Synd bara att inte kroppen också kunde glänsa och bjuda på drömform. 10 km skulle avverkas och det blev en jobbig historia för min del. Kändes inte speciellt bra och jag hade verkligen inte det där lilla extra som behövs för att göra ett bra lopp. Med det där lilla extra menar jag att man verkligen kan trycka på i varje backe, driva på över krönet och sedan kunna hålla en bra fart även på de flacka partierna. Slutade på en 20:e plats och fick iallafall en bra genomkörare. Foto 2017-12-08 20 50 57

I torsdags var det Daniel Karlssons minne i Östersund, en tävling där det är masstart och vi tjejer kör 6,6 km. Jag gillar ju verkligen masstart och såg så mycket fram emot att få köra det. Tyvärr blev det inte alls så roligt som jag hade tänkt mig då jag ramlade i starten och var nästan sist ut bland alla tjejer (seniorer, juniorer och ungdomar startar samtidigt). Hade därmed inte en chans att göra ett bra resultat eftersom jag skulle försöka ta mig om så många som möjligt och då hade tåget redan gått där framme så att säga. Tråkigt när sådant händer, men det blev iallafall ett bra träningspass.

Processed with VSCO with a5 preset

Efter tävlingen i torsdags åkte jag hem till Sollefteå. Skulle träna dubbla pass på fredagen och ville gärna köra dom uppe på Hallsta. Det var ett bra val måste jag säga, det var både långa och fina spår. Hade saknat att åka upp på myren och på Lidberget så det var härligt att få åka där igen. I lördags arrangerade klubben Norrskogsvägen på Hallsta och eftersom jag tycker om att tävla mycket såhär i början av säsongen såg jag det som ett bra tillfälle att få ännu ett race i kroppen. Vi körde 5 km skate och det gick helt okej tycker jag, lyckades ta hem det iallafall och det är ju alltid roligt med en vinst, speciellt på hemmaplan. Processed with VSCO with a5 presetAlltid lika mysigt att få komma hem till familjen och denna lilla goding. Processed with VSCO with a5 presetAvslutade helgen på bästa sätt med pepparkaksbak och middag hos mormor och morfar, innan jag åkte hem till Östersund igen. Jag och Frida brukar baka pepparkakor med mormor varje år men i år kunde tyvärr inte Frida vara med, men jag ville såklart inte bryta traditionen så jag bakade dubbelt så mycket istället. 😉 Var så mysigt att baka pepparkakor och att få hänga hos mormor och morfar, blev som sagt ett bra avslut på en bra helg på hemmaplan.

Hann dock inte vara hemma i Östersund så länge innan det var dags för nästa resa. Blev en tidig morgon imorse för att flyga ner till Arlanda där jag sitter just nu och väntar på nästa flyg som går om en timme. Denna helg är det dags för Skandinavisk Cup i finska Vuokatti. Vi kommer köra 10 km skate, sprint skate och 10 km klassiskt. Roliga distanser som jag ser fram emot att få köra!

Förkylning och ingen tävling i helgen…

Heeej!

Just nu skulle jag egentligen befunnit mig i Bruksvallarna och förberett mig för årets första riktiga tävling imorgon, men tyvärr har en liten förkylning satt stopp för det och det känns så himla tråkigt. Vi hade vårat sista läger med laget i just Bruksvallarna i veckan och i torsdags skulle vi köra en träningstävling. Jag var lite trött på morgonen men var ju trots allt näst sista lägerdagen så tänkte inte mer på det. Dock kände jag nästan direkt på uppvärmningen att kroppen inte riktigt var med, hade hög puls, nästan lite tung i huvudet och bara allmänt seg. Precis som det kan kännas ibland precis innan man blir sjuk. Så jag valde att kasta in handduken och inte starta. Åkte istället hem till Östersund efter lunch och mycket riktigt vaknade jag upp med lite känningar i halsen igår.

Att ta ett sådant beslut om att inte vara med kan nog vara svårare än vad många tror (nu handlade ju det här bara om en träningstävling på ett läger så det var ju inget allvarligt, men jag tänker i andra liknande situationer också). Det är svårt just för att det känns som att man väljer att fly istället för att ta fighten. Och det är något jag verkligen inte gillar, känslan av att ge upp. Men det är då man måste inse att det är en styrka att våga lita på den känslan man har. För nu blev jag ju faktiskt lite förkyld och hade jag kört den där träningstävlingen hade jag troligtvis blivit riktigt sjuk istället. Hade det varit Jenny för några år sedan hade hon förmodligen startat utan att tveka och som sagt dragit på sig en rejäl förkylning istället. Men nu är jag glad att jag vet bättre än så och vågar lyssna på kroppens signaler. Nu blev det som tur var bara en liten förkylning så jag hoppas att jag är igång och tränar igen på måndag eller tisdag. Processed with VSCO with a5 presetVi var ju som sagt på läger i veckan också, årets sista vilket såklart är tråkigt men också roligt eftersom det betyder ju att tävlingssäsongen drar igång istället. Vi åkte dit i söndags och hela söndagen snöade det hur mycket som helst vilket resulterade i milslånga skidspår resten av veckan. Var verkligen så himla vintrigt och fint och jag njöt av att få åka runt på fjället i början av november, sån lyx!!! Foto 2017-11-06 10 51 06

Två glada solskensåkare. Foto 2017-11-06 17 30 35Har blivit många turer med pannlampa också, jag tycker det är så himla mysigt på något vis. Lite eljusspår-känsla liksom. Processed with VSCO with a5 presetTvå stycken som inte åkte vilse en enda gång under hela lägret, det får man ju va nöjd över. 😉 Foto 2017-11-04 17 37 17

Måste ta med den här bilden också, på packningskaoset som uppstår varje gång jag ska iväg någonstans. När jag höll på packa väskan till lägret funderade jag på hur många timmar man har lagt på att packa och packa upp den där väskan? Vill nog inte ens veta hur många timmar det är. Foto 2017-10-29 18 45 56Gjorde ju lite smygpremiär förra helgen också med 100-meterssprinten som jag skrev om i förra inlägget. Gick väl helt okej för mig, blev 15:e i prologen, gick vidare från 8-delsfinalen men åkte sedan ut i kvartsfinalen. Det var iallafall ett väldigt roligt arrangemang och mycket bra stämning där. Roligt att det var TV-sänt också så man samlade på sig lite mer TV-tid, hehe. Foto 2017-10-28 19 51 27Hade även mamma och pappa  på besök den helgen, så mysigt att få ha dom här en hel helg. På söndagen kom dessutom mormor och morfar hit också, så jag hade bästa möjliga hejarklack på sprinten. 🙂 Foto 2017-11-11 12 21 02Nu är jag som sagt hemma i Östersund igen och idag passade jag på att njuta av en promenad i väldigt fint väder. Så härligt!

Nu är det dags att sova och sedan hoppas att jag vaknar imorgon och är helt frisk, det vore ju skönt.
Godnatt på er och ha det så bra!

 

Denna webbplats använder cookies mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng