Hej på er!
Förra helgen åkte jag till Lahti i Finland för att köra Skandinavisk cup. Tre tävlingar skulle avverkas på deras tuffa, men väldigt fina banor. Tyvärr var det alldeles för kallt för att tävla på fredagen (-26 grader, sjukt kallt), så dom flyttade fram tävlingarna en dag vilket betydde att skiathlonen som skulle varit på söndagen utgick. Lite tråkigt då det är en väldigt rolig distans som vi inte kör speciellt ofta. Men så är det ibland, vädret kan man ju inte styra över. Formen verkar tyvärr inte heller vara något man alltid kan styra över. Eller det man kan väl, men det är inte alltid så lätt som man ibland önskar att det vore. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer om helgen egentligen, förutom att det gick riktigt, riktigt dåligt båda dagarna. Jag kände mig inte alls speciellt pigg, ingenting stämde och allt gick bara dåligt kändes det som (eller okej, hade iallafall bra skidor så något positivt fanns det). Idrott kan verkligen vara så himla roligt när det går bra, men precis lika tråkigt när det går dåligt. Men är väl kanske lite det som är charmen med det också. 
Både stadion och spåren i Lahti var riktigt fina, kommer nog bli ett bra VM där om lite drygt en månad!

Ja ni ser ju kanske hur kallt det var. Vi var faktiskt ute och åkte en sväng på fredagen ändå, trots att det var så kallt. Men med tejpade kinder, andningsmask och sjukt mycket kläder var det ändå inte så farligt som man kan tro.
Nu byter jag ämne lite och pratar om det som ni kan läsa i rubriken. Ett av mina stora mål för den här säsongen var att ta mig till U23-VM som går i USA i år. Ett mål som jag visste skulle bli ganska tufft i och med att det bara var fyra platser och många snabba tjejer som såklart vill ta en plats. Efter den dåliga helgen i Finland förstod jag att mina chanser att få åka dit var ganska små, eller kanske obefintliga. Den känslan stämde rätt bra och nu blev jag istället första reserv och det känns ju kanske inte som den roligaste platsen om man säger så. Eller egentligen är det ju bra, det visar att man är med och jag är trots allt bara förstaårssenior och har många år kvar. Men jag kan liksom ändå inte låta bli att bli besviken. När det är något som man vill så mycket och så blir det inte som man har tänkt sig, det är jobbigt. Och nu är inte skidåkning hela världen, jag vet. Men jag tycker ändå att man måste få vara besviken ibland, det visar väl bara hur mycket man verkligen vill något. Nu måste jag bara tillägga också att jag inte alls tycker att uttagningen är fel på något vis, alla som är uttagna förtjänar det verkligen!! Men som man brukar säga, inget ont som inte för något gott med sig. Nu får jag istället tävla mycket här hemma och dessutom åka SM i Söderhamn om två och en halv vecka, det ser jag fram emot.
Jag tror att min dåliga form just nu beror mycket på att det ändå blev ganska mycket träning under juluppehållet. Eller det kanske inte blev för mycket egentligen, men för hårt. Både här i Östersund och i Sollefteå (där jag var under jul) fanns det bara konstsnöslingor att åka på och relativt tuffa sådana dessutom. Vilket gör att det är svårt att hålla nere farten ibland och man åker helt enkelt lite för fort och det sliter väldigt mycket till slut. Oftast är det kanske ingen man reflekterar över just då eftersom det flyter på bra då, men så här i efterhand tror jag iallafall att det är en bidragande faktor till att man blir sliten vilket leder till dålig form. Hur som helst, jag gillar iallafall att tävla mycket under säsongen för att komma igång och få lite fart. Trots att jag har varit lite sliten sista veckan så valde jag att tävla i Offerdal igår. En riktig ”by-tävling” som man inte åker så ofta längre så det var väldigt roligt. Kändes mig lite piggare igår också, ett litet steg framåt iallafall. 
Mamma (som inte trodde på att jag skulle klara mig själv på tävling, eller så var hon bara väldigt sugen på att valla ;)) kom hit på fredagkvällen. Måste säga att vi hade ett väldigt effektivt dygn. Förutom att åka och tävla så fick vi massa annat gjort också. Bland annat satte vi äntligen upp mina tavlor, färgade mitt hår (klippte mig i fredags också, välbehövligt!) och monterade min nya TV. Visst blev det fint med tavlorna? 🙂 
Idag hade jag bara ett pass så jag tog lite sovmorgon, gjorde en god frukost och hade en lugn morgon innan jag stack ut och tränade. Och det var verkligen så fint idag, tänk vad lite sol kan göra mycket för humöret. Dessutom så himla skönt att det äntligen går att åka på de längre spåren. Det är verkligen så härligt när man kan åka i två timmar utan att behöva åka på samma ställe någon gång. Nu blir det lite lugnare träning i veckan och sedan får vi se om det blir någon tävling till helgen och i så fall vart det blir. Hoppas iallafall att ni har haft en fin helg!


Njöt av varma och fina sommardagar hemma.




Var på bröllop för fina Maria och Johan. Så himla fin dag som jag är så glad att jag fick vara med på.
Körde rullskidsvärldscupen på hemmaplan. En väldigt rolig helg och fick dessutom med mig tre fina resultat.
Åkte på läger till Bruksvallarna och fick se årets (eller vinterns kanske man säger?) första snö. Vi hade inte vädret med oss den veckan men blev ändå en lyckad vecka med väldigt mycket träning. Kanske blev lite väl mycket där ett tag då jag blev sjuk några dagar senare.
Som tur var blev det ingen jättelångvarig sjukdom och jag hann bli frisk lagom till att militärlandslaget var i Sollefteå på läger. Hängde med dom på några pass, riktigt härligt gäng och roligt med bra sparring på passen.
Åkte sedan till Livigno för att leva livet i 11 dagar med laget. Sol, magisk terräng och gudomligt god mat gjorde detta till ett av de bästa lägrena jag varit på. 
Fick ännu mer finbesök i Östersund. Tre dagar med bästis är aldrig fel, en riktig myshelg. 





Ännu en tävlingshelg och denna gång i Idre. Blev en lyckad helg för min del med två bra lopp.
Sedan blev det en lång resa upp till Boden för sista tävlingarna innan lite julledighet. Både bra och och mindre bra resultat fick jag med mig därifrån, men en bra känsla tillslut i klassiska åkningen iallafall vilket var skönt.

Två bilder till från julafton. Alltså hur söt var inte Tuva i sin lilla tomtedräkt?! Jag såg den på Rusta och kunde bara inte låta bli att köpa den, så galet söt. 

Efter en strulig höst med skador så gjorde jag min tävlingspremiär i ett kyligt Östersund i början av januari, inga bra resultat kanske men var iallafall glad att jag kunde tävla igen. 




Första tävlingsdagen och det kunde väl inte börjat bättre? Tog ett brons i sprinten och jag var gladare än gladast. Detta var ju helt klart bland det största som hänt mig och verkligen något jag kommer att tänka på först när jag tänker på 2016.
Veckan fortsatte och hela laget fortsatte att leverera grymma resultat. Sista dagen var det stafett och vi kunde väl inte avsluta veckan bättre heller? JVM-GULD med världens bästa lag. Kan fortfarande knappt förstå att jag fick vara med om allt det där, så otroligt roligt och häftigt!
Måste ta med den här bilden också bara för att den gör mig SÅ glad.
Firandet efter JVM fortsatte när vi kom hem och jag och Ebba blev ”hyllade” på Hallsta och fick massa fina saker.
Myste och åt tacos med mina fina tjejer.
Åkte till Torsby för mitt sista JSM, nöjd och glad åkte jag hem med två silvermedaljer och två femteplatser.
Haha, måste ta med denna bild också. Inför stafetten i Torsby när jag höll på värma upp råkade jag köra ihop med en kille (sorry pappa Lindman, hehe) och kraschade rätt rejält. Gjorde inte så ont just då, men i efterhand var det hemskt… Såg ut såhär i två veckor, kanske inte ser så illa ut på bilden men i verkligheten var det inte så snyggt.
Sista cupen i Gällivare bjöd på roliga tävlingar och en riktigt fin och solig tur på fjället med ett roligt gäng efter tävlingarna. Där njöt man! 


Sista april med massa snyggingar.

Kollade när dessa (starka) snyggingar gick balen.
Åkte till Orsa Grönklitt för första lägret med världens härligaste gäng.
Sedan kom studentveckan och vi försökte ta tillvara på sista tiden tillsammans på bästa sätt. Hade en superrolig vecka och sista kväll med alla. Kändes såklart lite tråkigt att sluta skidgym efter fyra fantastiska år, men ändå skönt att äntligen vara klar med gymnasiet.
Var med barnen på sommarskidskolan och tränade lite. Sprang bland annat det klassiska Hallstatestet och lyckades slå till med nytt pers också. 




Vi seniorer är väl så generösa. 🙂
Med bästa Lisa som gjorde ett grymt lopp i söndags, så kul!
Vi fick ändra våra planer angående hemresa lite i söndags. Jag och Julia skulle egentligen fortsätta till Östersund på söndagkväll, men eftersom det började spöregna och blev extremt halt var vi tvungen att stanna i Sollefteå en natt och åka vidare dagen efter. Man kanske inte ser hur halt det är på bilden, men Julia kunde alltså inviga sina nya skridskor på vägen utanför oss och det gick hur bra som helst. Säger lite om vädret, haha.
Isabelle och Johanna hade återigen styrt ihop ett riktigt trevligt event. Denna gång blev det julbord där alla tog med sig någonting och vi blev tillslut nästan 20 stycken som först åt julbord och sedan körde en femkamp. En femkamp som blev på blodigt allvar när alla är tävlingsmänniskor, men mitt lag lyckades vinna tillslut. Viktig seger. 😉
I onsdags åkte jag hem till Sollefteå igen och åkte direkt till tjejkompisarna där vi hade lite julmys och körde julklappsleken, alltså så kul verkligen. Har hunnit träna några pass på Hallsta nu och både igår och idag när jag var där var det så himla fint när solen höll på gå upp. Det var dessutom väldigt bra spår, så inte mycket att klaga på helt enkelt.




På tal om stöd, måste slänga in denna bild från Bruksvallarna också när jag och Åke testar mina skidor. Så värdefullt att ha någon kunnig att testa alla skidor med, det var jag tacksam för. Sedan har dessutom vårat lilla ”vallateam” i klubben gjort ett grymt jobb med skidorna, har haft kanonskidor båda helgerna!
Fanns inte mycket att klaga på på min vilodagsfrukost igår, så smarrig. 🙂 Och kanske lite väl instagramvänligt upplagt, men så får man göra ibland hehe.